.png)
Vilken Bubbla?
Vi svenskar lever i en bubbla och har gjort det under en längre tid. Det gäller framför allt ekonomin men även medias rapportering om att “allt är bra i landet lagom”. Nu har väl en hel del vaknat upp ur sin slummer i och med flyktingkrisen men det är endast ett av ett flertal problem som det svenska samhället måste tackla. För att förstå det ökande missnöjet i samhället måste vi först erkänna att vi lever i en värld av begränsade naturresurser som omjöjliggjör evig materiell expansion, i enlighet med termodynamikens lagar. Med andra ord, ekonomin kan inte växa i BNP för evigt.
Detta blir tydligt när vi kollar på real BNP per capita, dvs. BNP per person justerat för inflation. Real BNP per capita steg med i genomsnitt 1% mellan 1980-2007 men i samband med finanskrisen 2008 försvagades BNP per capita. Mellan 2007-2014 ökade BNP per capita därför nästan inget utan förblev relativt platt, med ett medel på ca. 377,000 SEK. Med andra ord har medelsvensson inte fått det bättre ekonomiskt sedan år 2007.
 |
| BNP per capita i fasta priser. Data: SCB |
Som de flesta vet så är energikonsumtion och BNP starkt kopplade. Alla ekonomiska aktiviteter kräver energi, precis som metabolismen hos alla levande organismer kräver energi. Inte bara det, ekonomin kräver en ökad konsumtion av energi för att växa. Framförallt viktigt i dagens samhälle är konsumtionen av fossila bränslen (bensin och diesel) som krävs för samhällets alla transporter. I grafen nedan ser vi hur svensk dieselkonsumtionen och BNP är starkt korrelerade. Så allt prat om ekonomins "frikoppling" från resursanvändning är rent nonsens.
 |
| Data: SCB och SPBI |
Om vi tittar på inhemska bensin och dieselpriser justerat för konsumentprisindex - de priser konsumenterna faktiskt betalar vid pumpen - så ser vi att priserna följer den internationella trenden av volatilitet med en topp år 2008, följt av ett fall och sedan en stadig ökning fram till 2012 och ett mer drastiskt fall från 2014. Samtidigt som svenskarna antagligen är lite mer skyddade från en shock av höga priser på grund av våra bensinskatter.
 |
| Svenska bensin och dieselpriser i kr/l. Data: SPBI |
 |
| Brent Crude Monthly Price - US Dollars per Barrel. Källa: Index Mundi |
Det kollapsande oljepriset bidrar till ett deflationstryck som vi kan se i nästa graf över inflationstakten enligt KPI och är anledningen till Riksbankens desperata försök att öka inflationen med sänkt reporänta, som nu ligger på -0.35%.
Sorgligt nog bidrar denna typ av policy endast till att blåsa upp tillgångspriser än mer eftersom det blir lättare att låna utan täckning och spekulera. Då måste man ju fråga sig, om den globala ekonomin saktar ned som vi ser i de fallande råvarupriserna och den svenska ekonomin stagnerar, med nolltillväxt i BNP per capita sedan 2007, är det realistiskt att bostadspriserna fortsätter stiga? Nej självklart inte, det är en bubbla.
 |
| Nasdaq OMX Valueguard-KTH Housing Index (HOX) Sverige. Diagrammet visar utvecklingen för villor och bostadsrätter från Januari 2005 fram till November 2015. Källa: Valuegard |
Som vi ser nedan har belåningen i den privata sektorn ökat dramatiskt sedan 2000, efter 90-talets bostadskris som vi uppenbarligen inte blev visare av. Runt 2006 ser vi ännu snabbare belåning ta fart, intressant att notera är att vi hade regeringsskifte det året. Siffrorna för 2015 visar att den privata sektorns skulder uppgår till 252% av BNP, vilket uppenbart inte är hållbart i längden. Detta stämmer också överens med McKinsey’s rapport “Debt and (not much) deleveraging” (2015). Enligt Riksbanken var de svenska hushållens totala skuldkvot 174% av disponibel inkomst år 2013. Högst belånade är de med bostadslån, vilket återspeglas i vår bostadsbubbla med skenande villa och bostadsrättspriser.
Pål Steigan skriver:
SvaraRadera"Det begynner å demre? Prosentvis vekst er helt greit å takle over noen få tiår, men over noen generasjoner blir den en umulighet. Astrofysikeren og matematikeren Tom Murphy har regnet ut at dersom vi på jorda skulle ha en vekst i energiforbruket på 2,3% i året i fjorten hundre år, ville vi måtte produsere mer energi enn sola, og jordoverflaten måtte ha en overflatetemperatur som er høyere enn overflatetemperaturen på sola.
Einstein skal ha sagt at eksponentiell vekst er en av de største kreftene i universet. Han skulle være rett mann til å uttale seg om kreftene i universet. Eksponentiell vekst betyr nettopp at du ha en prosentvis vekst på toppen av den prosentvise veksten du alt har hatt. Da får du til slutt en kurve som går loddrett til værs.
Altså må den eksponentielle veksten ta slutt. Dette er ikke et politisk spørsmål. Det er rein fysikk og matematikk. Jorda er et endelig system som har sine helt klare grenser. Eksponentiell vekst kan ikke pågå lenge før de fysiske grensene setter en stopp for all videre vekst. På et eller annet tidspunkt må det altså flate ut."
http://steigan.no/2012/04/12/om-dommedagsprofeter-og-den-lille-gangetabellen/
Leste også en interessant artikkel i dag om hvorfor neandertalerne døde ut, og en hypotese er at de ble for store og trengte for mye energi ifht. den nye byttedyrsituasjonen som oppsto med klimaendringene:
http://forskning.no/meninger/kommentar/2015/11/vi-lekte-oss-til-suksess
Vi pinglete homo sapiens kunne derimot klare oss med små byttedyr, fordi vi trenger mindre energi.
Slik kan man si at vi har utviklet en neandertaler-økonomi som trenger altfor mye energi til å overleve i en endelig verden.
Hva vi trenger er nye "pingle"-økonomier som kan overleve med et minimum av energi- og ressursbruk.
- Planter kan svikte oss som karbonfangere:
SvaraRaderahttp://forskning.no/2015/12/planter-kan-svikte-oss-som-karbonfangere
- En klimaavtale for de rike til skade for de fattige?:
SvaraRaderahttp://steigan.no/2015/12/13/en-klimaavtale-for-de-rike-til-skade-for-de-fattige/
"Klimaavtalen i Paris bllir hyllet i mediene og av politikerne. «Klimaavtalen i Paris viser hva som er mulig når verden står samlet,» sier USAs president Barack Obama om avtalen som ble klar i Paris lørdag. Og det er jo et signal til alle de andre om at nå kan de klappe. Klima- og miljøminister Tine Sundtoft sprettet sjampanjen etter at klimaavtalen kom i havn i Paris, skriver NRK, som også kan melde at Erna Solberg er kjempeglad.
Men med alle slike avtaler gjelder prinsippet om at djevelen ligger i detaljene. Det påstås at avtalen vil føre til at den globale oppvarminga vil kunne holdes under 1,5 grader. Siden et slikt mål forutsetter at praktisk talt alle utslipp må stoppe nå, tillater jeg meg å tvile på det.
Tim Gore, som er talsperson for Oxfam, ser riktignok avtalen som en framgang, men han advarer mot at den kan betyr at det er de rika landa som igjen har løpt fra ansvaret og veltet byrdene over på de fattige landa.
Azeb Girmai fra Etiopia klarte ikke å dele toppolitikernes begeistring. Som representant for et av verdens fattigste land, sa hun: «Today I would say is the saddest day for all the vulnerable people in the world.»
Ved første øyekast ser det ut til at det nok en gang er de rike landa som har trukket det langste strået. Det ser ut til at de vil få spillerom til å ignorere det de måtte ønske å ignorere. Derimot vil utviklingslanda bli rammet. De vil ikke lenger kunne bestemme sin energimiks slik det passer best for dem for å sørge for økonomisk utvikling. For dem blir det derfor vanskeligere og dyrere å få til en økonomisk utvikling. De rike landa, derimot, som har stått for mesteparten av det historiske utslippet, har sørget for å slippe unna kravene om kompensasjon.
Som James Hanson skriver, the U.K., U.S., and Germany «have per capita responsibilities exceeding the responsibilities of China and India by almost a factor of 10.»
Sara Shaw, koordinator fra Friends of the Earth, sier: “Rich countries have moved the goal posts so far that we are left with a sham of a deal in Paris. Through piecemeal pledges and bullying tactics, rich countries have pushed through a very bad deal.”
Det avtalen nokså sikkert har sørget for, er som DWN skriver, at «Energi blir et luksusgode.» Nettavisa mener at avtalen med sikkerhet vil føre til mer fattigdom, mer sosial uro og nye store migrasjonsbølger.
Når man hører hvem som applauderer og hvem som er skeptiske, lyder dette ikke som noen urimelig antakelse. Jeg vil prøve å komme tilbake til ytterligere kommentarer når jeg får lest dokumentene og analysert kritikken."